Hoppa till innehållet

Intervju med Gert Pettersson, patrulledare Skåne

Gert Pettersson har varit aktiv som patrulledare i Missing People Skåne sedan våren 2013. Vi har skrivit varandra några mejl och bestämt en tid för ett samtal om hans tid med Missing People. Signalerna hinner knappt gå när jag ringer honom.

– Ja, det är Gert, svarar han.

När jag frågar vart hans engagemang kommer ifrån berättar han om sin mamma och sin uppväxt, hur han har fått lära sig att han kan få hjälp, men också att han ska hjälpa andra när han kan. Jag frågar om hans deltagande, efter tio års tid av att stödja anhöriga och söka efter försvunna personer.

– Jag brinner för detta, svarar han tveklöst.

Första gången Gert hörde om Missing People var via en efterlysning på Facebook. En sökinsats hade dragit igång i närområdet. Gert bestämde sig för att delta och han tog sig över åkrar och ängar i sökinsatsen. Han berättar att han inte kunde hjälpa till ekonomiskt, men han kunde ställa upp i sökandet efter den försvunna personen. Över åren har Gert ryckt ut till flera län och olika platser och funnits på plats för dem som behövt hjälp av Missing People.

– Att hitta en människa som försvunnit eller se efter en anhörig värmer mitt hjärta, säger Gert. Arbetet inspirerar mig, annars hade jag inte gjort detta.

Gert berättar hur viktigt han tycker att det är att hålla stämningen så lättsam som möjlig under sökinsatserna, innan allvaret slår till, för att orka. Man vet aldrig när allvaret kommer och det kan slå över fort.

– Det är viktigt att våga vara sitt vanliga jag och bidra till en upplyftande känsla fram till dess, menar Gert. Det underlättar under långa sökinsatser tillsammans.

När en vecka har gått efter att en person är återfunnen avliden och anhöriga fått svar kan man se Gert komma tillbaka till platsen. Där ser han till att allt är i sin ordning och tänder sedan ett ljus och lägger ned en blomma.

– Det är inte för de anhörigas skull, säger han. Det är för mig själv. Att jag får ett avslut.

Insatser som satt spår

Jag frågar Gert vilka insatser som stannat med honom och vad som berör mest och han minns en sökinsats efter en ung man. De hade kört med bil över otaligt många småvägar när han till slut skulle ta sig an en av de sista vägarna som var kvar att söka av. Gert berättar att han hade en magkänsla när han satt bakom ratten i slutet av insatsen: det var här de skulle hitta honom.

– När jag kommer körandes ser jag mig om vid vägkanten och då ser jag honom med huvan uppe, berättar Gert. Han reser sig upp och jag slår i bromsarna.

Gert beskriver hur mannen hade tittat upp mot honom.

– Jag lever, sa han med skakig röst.

Gert höll om den återfunna mannen tills fler kom till platsen och anhöriga fick möjligheten att återförenas med honom.

Vi talar länge. Under samtalet blir det tydligt för mig att Gert har lett sökinsatser med hjälp av sin instinkt och viljan att lätta andras sorg. Metodiskt och med hjärta har han väglett andra att söka och hjälpa så som han själv gjort. Under dessa år har Gerts inställning och medverkan i många sökinsatser hjälpt Missing People ge svar och återföreningar.

På Missing People vet vi att medkänsla och viljan att agera för andra är vad som bär oss. Utan personer som vill hjälpa andra, som Gert gör, hade vi inte varit de vi är. Tack.

En intervju av Emilie Onnela