Intervju med Lina Hansson

Lina Hansson är idag ledamot i Missing Peoples styrelse, men det är bara ett av hennes många åtaganden inom organisationen de senaste åren. När jag ringer Lina talar vi om minusgrader, långa kvällar i vinter, hur vi hörts på olika håll, innan vi dyker in i hennes historia med Missing People. Det har beskrivits hur Lina är med i allt och gör det mesta och jag har sett fram emot vårt samtal.

Hon berättar att det började med ett sök 2018 i staden där hon bor. Under kvällen av försvinnandet såg hon att en gemensam vän delat information på Facebook gällande att ett barn var försvunnet. Försvinnandet spreds över sociala medier och Lina berättar om hur hon satt hemma i soffan och tänkte att hon måste ut och leta med de andra. Engagemanget från allmänheten var enormt, hon beskriver att taxibilar körde med helljus, mopeder åkte över åkrar och letade, men att trots stor vilja saknade allmänheten koordinering innan Missing People kom på plats samma kväll. Under veckan som följde drog sökinsatserna igång.

– Jag åkte dit och blev helt tårögd. Det var ett hav av människor, folk var överallt för att hjälpa till i sökinsatsen.

Hon berättar att man under senare år sett att det här varit en ett av de största fallen som engagerat frivilliga i sök i hela Europa. Under flera dagar var Lina ute med patruller och mot insatsens slut hade hon en patrulledare som inspirerade henne att vidare engagera sig i organisationen.

– Jag tänkte: Jag ska bli som honom. Där började det och kort därefter utbildade jag mig till patrulledare. Så kom jag in i Missing People.

Därefter har Lina tagit på sig många roller inom Missing People. Under patrulledarutbildningen fick hon veta om hur en kan utbilda sig till insatsledare och tog sig omedelbart an det. Under våren 2019 blev hon godkänd insatsledare och valdes in till ledningsgruppen i Halland. Jag frågar Lina hur hon upplevde sitt engagemang efter en så intensiv och stark start i organisationen och hur hon utvecklats vidare.

– Det gick väldigt fort. Först var jag patrulledare och insatsledare, idag är jag även föreläsare, utbildare, jag är med i jouren, godkänd hundförare och sitter med i styrelsen som ledamot. Det går att utvecklas vidare. Godkänd hundförare blev jag nu senast i augusti.

Lina har rest runt för att medverka i olika sökinsatser under åren och hennes engagemang tar sig uttryck och visar sig i nära alla Missing Peoples led. När hon får frågan om det är något som överraskat henne eller visat sig vara annorlunda än hon trott under årens gång i arbetet.

– Jag var överraskad i början när jag gick insatsledarutbildningen och såg hur mycket som låg bakom varje sökinsats. All planering och allt administrativt som pågår bakom kulisserna, hur mycket det finns som allmänheten inte vet om. Missing People kallar inte bara till sökinsatser, det är en hel apparat där bakom som rullar.   

Jag ber Lina beskriva vad det viktigaste skulle vara att dela med allmänheten av vad som pågår bakom varje sökinsats, bakom kulisserna.

– Det frivilliga engagemanget, allt från att delta i interna möten, stå på föreläsningar, att försöka nå ut, till det administrativa som gör det möjligt att vi ens kan kalla till sökinsatser. Det finns så många delar av Missing People som inte syns offentligt. Det finns utbildningsgrupper, jouren, supportgrupper, det finns så mycket du kan göra utan att vara sökare. Jobbar du med IT kan du vara exempelvis vara till stor hjälp med det tekniska och administrativa.

Lina vill uppmana volontärer att resa till andra regionala avdelningar och berättar om hur hon själv rest till Göteborg, Sjuhärad, Fyrbodal, Stockholm, Kalmar, Kronoberg och Skåne för att samarbeta vid sökinsatser med andra. Hon beskriver vilka otroliga kontakter och kunskaper det ger att samarbeta med andra i organisationen utanför sin egen regionala avdelning.

– Har du inte lärt dig något nytt under den sökinsatsen på annan plats, har du lärt någon annan någonting. Du blir aldrig fullärd, du kan alltid lära dig något mer   

Vi når slutet av intervjun och jag frågar Lina vad mer hon skulle vilja förmedla till allmänheten och hon tänker efter en stund innan hon svarar. 

– Vi behöver alltid bli fler. Kan du inte gå ut i skogen på en sökinsats kan du hjälpa med något annat, du kan vara parkeringsvakt eller koka kaffe, bara finnas till för att prata med sökarna, all hjälp behövs.   

När vi avslutar samtalet förstår jag att Lina kommer fortsätta utforska nya sätt att utvecklas och hjälpa i organisationen. Jag är övertygad om att hon kommer hitta varje möjlighet att fortsätta göra skillnad och jag ler för mig själv när vi lagt på.